Förfallet är långt gånget.

Ja, egentligen har jag sagt allt jag vill säga angående polisen och den anonyma kommentar som någon gjorde för 2 år sedan, säger egentligen otroligt mycket. Här kommer den igen:

Anonym sa...

Jobbar som polis sedan mitten av 1970-talet o har varit med om många omorganiseringar. 1992-1994 inleddes en ny era då enskilda poliser fråntogs makt att själva bestämma hur var och när jobbet skulle utföras. Sedan dess har toppstyrningen bara ökat. 20 000 poliser som i praktiken inte har någon som helst makt att kunna påverka hur o när jobbet skall bedrivas tappar motivationen. För att göra ett gott jobb måste det finnas utrymme för egna initiativ och skaparglädje. Om enskilda poliser i polisbilar eller utredare på krim själva fick bestämma om att jobba övertid mot betalning (pengar är en morot) och om enskilda poliser själva fick bestämma mer hur jobbet utförs så skulle arbetsmiljön förbättras och effektiviteten öka markant.

Så länge toppstyrningen fortstätter och så länge det tillsätts odugliga karriärister utan goda ledaregenskaper som polischefer så kan det inte blir bättre. Inte ens 50 000 poliser som toppstyrs skulle kunna göra ett bättre jobbb än 16 000 poliser som själva fick mer makt över hur, var och när jobbet skall utförsa och att vanliga poliser fick betalt för övertid. Förr fanns enskilda rötägg på chefsposter, färre än 10 procent och nu är det undantag från reglen med bra chefer.. dom finns men mer än 90 procent av dagens chefer har fått sina positioner endast för att dem är fega ja-sägare som absolut inte vågar säga emot högre chefer.

På Toyota premieras anställda som för fram kritik och förslag och det är ganska vanligt med månadslöner på mellan 70 000 - 100 000 kr i Japan. Den polis som för fram kritik och kommer med förslag till förändringar stoppas i karriären i Sverige. Varför har det blivit så? Jo, svaret finner vi i att det är genomruttet på chefsnivån inom polisen. Chefer finns mer till för sin egen status och position än för att leda verksamheten framåt. Majoriteten av dagens polischefer skapar extremt dåliga arbetsmiljöer. Förr när åldersprincipen och erfarenhet var en stark och nästan avgörande faktor vid chefstillsättningar var uppklarningesprocenten högre och trivseln enormt mycket bättre och poliserna kände glöd och glädje över att kunna se frukterna av deras egna iniativ. Nu toppstyrs nästan allt och ingenting fungerar.

Rikskriminalens chef Therse Mattsson är ett lysande undantag på en mycket bar chef. Hon är kanske allra bäst av alla chefer och henne vill du Thomas Bodström sparka! Antingen vet du ingenting om det extrema missnöjet som gror inom dagens polis eller också har du beklämmande dåligt omdöme. För att ett jobb skall nå avsett mål måste beslut delegeras och det försöker Therese Mattsson göra. Hon litar på personalen medan andra polischefer som du förordar använder sig av den förhatliga och högst ineffektiva toppstyrningsmetoden. Nej, Thomas Bodsgröm.. 16 000 poliser som själva kan bestämma om att de skall jobba extra, jobba övertid (mot betalning) och hur och när jobbet skall genomföras kommer att göra ett mycket mycket bättre och effektivare jobb än 50 000 poliser som toppstyrs så som sker i dag. Carl Persson litade på underlydande och han delegerade nästan allt. Litar man på underlydandes omdömen så växer personalen med uppgiften och jobbet blir utfört på bästa sätt. Tyvärr har allt bara blivit sämre sedan Carl Persson avgick. Han sa ifrån mot Olof Palme och mot politikerna. Alla efterföljande rikspolischefer förutom Björn Eriksson har varit politiska nickedockor. När verkschefer bara gör som politiker så.. ja.. vad kallas sådana.. rövslickare eller.. kanske är det fega typer.. men politikerna får igenom sin vilja. Jo.. höll på att glömma att Therese Mattsson också har sagt ifrån ett par gånger. Är det så att du.. är som många andra av dagens politiker.. inte tål att bli emotsagd? Är det därför du vill sparka på Therse Mattsson som är populär bland sina egna? Är det härska genom att söndra principen du hyllar?

Ja vad kan man tillägga efter detta. Kanske lite om den person om enligt mig symboliserar förfallet mer än någon annan: Leif GW Persson. Mannen som ägnat sin tid åt att skriva romaner och sitta i TV och malla sig men som producerat noll och inget när det gäller det som han är hans jobb, nämligen att som Professor i kriminologi utvärdera och föreslå förbättringar av polisen. Nu senast har han skrivit en bok om sin uppväxt vilket ju kan vara trevligt och kanske är han pensionär, jag vet inte men hans akademiska alster lyser med sin frånvaro. Att tro att askkoppen ska lösa detta är utopiskt då hon på inget vis besitter några som helst ledaregenskaper eller intellektuell skärpa att förstå problemen, ovch varför skulle hon? Om hon ska lösa problemet måste ju hennes politikerkollegor bort i alla lokala polisstyrelser först.

Rikspolischefen och alla länspolismästare har också uttalat sig här. Tjjja vad ska man säga, de har aft ett möte och kommit fram till att utredningarna inte fungerar tillfredställande. Citat " Vid resultatmöten mellan rikspolischefen och länspolismästarna har vi gemensamt konstaterat att resultaten framför allt i utredningsverksamheten behöver förbättras. "Nästan komiskt om man inte då är medveten om att polismyndigheten ingår som en grundbult i demokratin då vi gett dom våldsmonopolet. Vi kanske ska avskaffa det också?

Uppdatering 20110927: DN hakar på om mordet i Östertälje där polisen dröjde mer än en timme att rycka ut. Helt logiskt enligt mig då man ofta ser dom i klasar efter vägen jagandes hederliga människor på säg däckmönster, bilskatten i annan tung kriminell verksamhet så då finns ju inte tid över för bagateller som mord. DN DN1 Expressen.

Sakta faller Lööfet mot marken

Sällan har väl ett parti varit mer vilse i pannkakan än dagens centerparti. Med rötter på landsbygden och de små människorna har velat positionera sig mot den urbana väljarkåren och resultatet har blivit ett schizofrent parti vars signaler kommer från hela rummet, lite som FP var på 70 och 80 talet.

Nu har dom valt en ny partiledare efter Maud Olofsson som kommer gå till historien som den som drog ett stort lass att få ihop alliansen och därmed bryta 70 års socialdemokratisk dominans, men som näringsminister inte har uträttat någonting.

Hur kunde det bli så här illa? Jo svaret är enkelt. Politiker gror och växer i en mylla av maktspel, kotterier och där en narcissistisk personlighetsprofil är perfekt. Däremot logiskt tänkande, eftertänksamhet och långsiktighet är inga honnörsord som man förknippar med politiker så när dom väl uppnått makten så uppnår dom inte någonting utan status qou är normalfallet om inte fögderiet är i förfall och uppryckningen uppenbar såsom Gunilla Carlsson och SIDA. Där kunde en blind höna göra bättre än föregångaren. Så med tanke på detta har Maud, som säger sig vara småföretagare fast egentligen drivit ett kooperativ, ingen egen erfarenhet och därför har ju näringspolitiken blivit plakatpolitik endast.

Efterträdaren är ju om möjligt ännu sämre rustad av att verkligen göra skillnad då hon har noll arbetslivserfarenhet förutom sommarjobb som barista. Så centerns fromma förhoppningar
om fornstora dagar ska komma tillbaka, kommer inte att inträffa.