Att jag skrivit i pluralis består i det trista faktum att oligopolen är så många i Sverige. Oligopol är ur ansvarshänsende ytterst dåligt då man inte kan ställa staten till ansvar som man kan i en planekonomi med monopol eller helt enkelt byta leverantör som man kan i en fungerande marknad som tex. bil eller brödmarknaden.
Finansmarknaden i Sverige kännetecknas av starka sympton för att den inte fungerar då konkurrensen är obefintlig. Finansministern måste gå med pappersbitar i fickan och dra upp dom med jämna mellanrum för att peppa oss att förhandla med de upphöjda.
Så vad gör våra politiker när oligopolens lakejer hittas med fingrarna i andras syltbukar. Slår dom på fingrarna vore det naturliga eller ännu bättre tar bort syltburkarna från dom. En sådan nyckelperson är Gunnar Axen, Moderat och ordförande i socialutskottet, som har en blogg här.
Denne Gunnar som borde vara marknadsekonomins fyrbåk, verkar ha hoppat över nationalekonomiska studier helt och hållet. Han fokuserar på AMF Pensions hantering av krisen!
Så ska vi lägga Gunnar till listan över politiker som är vilse i pannkakan?
Artiklar: DN, SVD1, SVD2, AB
