torsdag 6 maj 2010

Bluffdokumentären

En frågan man alltid ska ställa sig är varför en dokumentär sänds vid ett specifikt tillfälle. I detta fall har vi precis avslutat en licensjakt på varg som i demokratiskt ordning var beslutad i riksdagen som satt ett tak på antalet vargar i Sverige och som effektuerades av regeringen. Trots detta så gick diskussionerna höga speciellt i bloggosfären och man kan lugnt konstatera då att stadsbor dominerar bloggosfären. Exempel på dessa är Jinge och scaber Nestor som inte ser några problem med att ha djurparker men kan inte acceptera jakt. För oss som är djurvänner är detta ett helt bakvänt resonemang. Djur ska ha det bra när dom lever och då så smärtfritt som möjligt, inte tvärtom.

Nu så släpps plötsligt en dokumentär i SVT som skildrar en organiserad tjuvjakt på varg med ett löst organiserat nätverk på cirka 200 personer och som ingående beskrivs. Detta är helt orimligt att tro att ett sådant existerar av många anledningar och nu när jag fick chansen att se reprisen på svtplay så finns massvis med invändningar. Ett flertal av dessa finns listade hos min bloggkollega Wolter här.

Det som jag vill tillägga är ett verkligt fall av tjuvjakt som pågick i Småland för några år sedan. Det var en herre med 2 eller flera pitbulls som tyckte att grisjakt var mycket roligt att bedriva på annans mark och då speciellt på nätterna. Denna herre hade oftast en mycket liten mark legalt och utgick från denna under sina nattliga räder.

ALLA och jag menar verkligen alla markägare och jakträttsinnehavare kände till honom och samarbetade för att få bort honom. Det går inte att jaga på annans mark utan att denne får reda på det. Det går inte ens att jaga på egen mark utan att alla grannar vet om det. Så att det skulle existera en grupp som jagar på annans mark år ut och år in och ingen känner till dom eller alternativet alla känner till dom men ingen reagerar är helt osannolikt.

Varför kommer dokumentären just nu? Anledningen måste vara att någon på SVT eller de som gjort den, Peter Andersson och Björn Markusson vill påverka opinionen och beslutet att tillåta licensjakt. Nu när dess äkthet ifrågasätts så skriver dom en indignerad artikel på Newsmill. Så denna fråga som egentligen inte borde vara så infekterad fortsätter att engagera folk på bägge sidor som är helt oresonliga. Jag fattar fortfarande inte engagemanget. Varför inte skapa en motsvarande folkstorm för grävlingar som omkommer så tragiskt längs våra vägar och där ingen plockar upp dom och ser till att dom verkligen är döda. Helt ologiskt handlande från tangentbordsdrönarna vars kunskap om ekologi inskränker sig till att handla rätt mat till akvariet hemma.

4 kommentarer:

  1. Du har rätt som vanligt och Du lade väl även märke till minikampanjen om de stackars ständigt mordhotade länsstyrelseanställda "vargvårdarna" som gick i pressen veckorna innan. Rovdjursföreningen köper tydligen PRkonsulter för "våra" jaktkortspengar. Vi har ju även skallet mot Jägarförbundet och reduceringen/borttagandet av allmänna uppdraget i färskt minne.
    TJT

    SvaraRadera
  2. Dags att starta nätverket bevara grävlingarna TJT och demonstrera på mynttorget i Stockholm ;)

    SvaraRadera
  3. Ah "Bevara grävlingarna" det var catchy. Den tar vi för då kan vi nog räkna med att dom börjar kasta skattepengar på oss. Sen registrerar vi oss hos Ungdomsstyrelsen och påstår att vi är 30000 stycken. Sen går vi på krogen och sätter sprätt på pengarna i bästa Anna Sjödinstilen och blir det slagsmål så blir vi rektor i busken någonstans. Och blir det tjafs om medlemsantalet så redovisar vi egna och andras husdjur eller ansluter vänsterungdomen till oss för då får vi marshmallows och får träffa KGB Guillou. Jan-Emanuel Johansson kan få hålla i en lätt bedövad grävling som vaknar upp och sliter ansiktet av honom mitt under fotograferandet. BG vårt allt.

    TJT

    SvaraRadera