Klimatindustriella komplexet slår till igen

I näringslivet när man möter en entreprenör i förhandlingar så gäller alltid att försöka luska ut vad denne har för mål. När man väl vet det så blir förhandlingarna mycket enklare och det är inte alltid som det officiella målet stämmer överens med det outsagda.

Samma sak inom politiken och egentligen all annan mänsklig verksamhet. Skillnaden är väl snarare att entreprenören är mer tydlig och rakt på sak. Han eller hon vill utveckla sin verksamhet punkt. Bra så.

Nu så duggar katastrofrapporterna tätt om att vårt klimat löper amok på grund av för höga CO2 halter i atmosfären på grund av att vi eldar för mycket fossila bränslen. Jag är ingen expert och problemet med detta komplex är att ingen annan heller är det då det omfattar så många discipliner inom vetenskapen och samhället går ju mot mer och mer specialisering för att bli bäst inom sitt område att generalister är det ont om och som dessutom är oberoende. Forskare är beroende på forskningsmedel som kontrolleras av politiker vars mål är att bli valda och omvalda och då gynnar det dom att klara av katastrofer, med andra ord ett självspelande piano när det väl satt igång. Vi har sett det förut då vattnet och maten skulle ta slut på 70 talet, skogen dog på 80 talet och nu sist så hackar Marit Paulsson på ekomaten för att den producerar för lite trots att det inte råder någon matbrist i världen.

Senaste rapporten är från Oxfam som får en artikel publicerad i svd. Oxfam är en organisation som arbetar mot fattigdom och orättvisor. Skulle vara intressant att veta vilken vetenskaplig grund de uttalar sig på och det är ju detta som är problemet. Alla förlitar sig på någon annan har täkt till och vi har ju sett detta förut med grouphthink hur lätt det är att vi alla hamnar snett. Att Oxfam som organisation tjänar ju på elände, mer elände desto bättre och vips så hakar även dom på klimathotet precis som WWF som vill rädda isbjörnar genom att hänvisa till klimatförändringen, eller vill dom bara växa som organisation och få mer inflytande?

DN's klimatorakel Karin Bojs förutsåg en isfri nordpol i somras vilken aldrig inträffade.

Stockholms klåfingriga politiker har gett ut en liten handbok för alla. Undra hur mycket CO2 utsläpp denna pappersutgåva orsakar?

Som vanligt är det oberoende bloggar där man kan gnugga olika aspekter på detta mycket komplexa fråga. Att människan påverkar klimatet är nog helt klart, men hur mycket?

Enkla svar på komplexa frågor är politikens modell.


Bloggar: Klimatbluffen, Moderna myter, The Climate Scam, En kättares bekännelse, Junk Science,

Media och Professorer

sitter i samma båt, men det är någon annan som ror! Paul Ronge har som vanligt skriven en bra och lite vass text om media versus bloggandet. Mer korrekt borde vara sociala medier då bloggen bara är en teknik bland många. Även Wolodarski i DN har varit inne och nosat på området då fenomenet är övertydligt i USA tex att många dagstidningar gått omkull. Han försvarar traditionell journalism med att bara i tidningar med ekonomiska resurser kan man göra djuplodande analyser och faktahämtning respektive kontroll. Detta är ju sant att de sociala medierna är flackare men jag håller inte riktigt med. Jag läser hellre en blogg skriven av en expert inom området tex. kärnkraftsteknik eller marina miljöer än att få det filtrerat av en journalist som inte har den naturvetenskapliga utbildningen och min tro är att vi står inför ett paradigmskifte i så måtto att ett filter mellan oss och verkligheten, journalisterna är ett skrå under stark förvandling. Sedan är ju bloggvärlden i Sverige befriande ren från från floskler och PK svenska, bara det en anledning att skippa Pravda TV.

Professor Rothstein har tyvärr samma åsikt som Alexander Bard, dvs att dom är det utvalda folket. Det som hänt och som är revolutionerande är att tröskeln för att skriva ner sina åsikter och torgföra dom utanför fikarummet har försvunnit. Precis som i fikarummet så blandas högt och lågt och inget är konstigt med det. Till Rothsteins försvar ska sägas att han försvarade Susanne Dodillet's rätt att ha en avvikande uppfattning i sin avhandling som i och för sig avhandlades i en epost konversation men som lades ut på nätet i efterhand. Slutsats: Det som händer är att debatten demokratiseras och det känns dubbelt konstigt att en professor i statskunskap inte fattar eller inte vill fatta vad som sker. Detta är inte slutet utan början på en revolution inom vårt sätt att organisera demokratin. Spänn fast säkerhetsbältet Bosse för nu åker vi!

Så det som händer är det som alltid har hänt i historien när en makt hotas, personlig eller kollektiv, den försvaras med näbbar och klor. För 200 år sedan var det feodalherrarna som hotades idag är det bland annat journalisterna och de vetenskaper som verkar inom de icke naturvetenskapliga disciplinerna där allmogen kan och bör ha en åsikt.

Ps. Välkommen till Bloggvärlden Bo Ds.