Man vet inte om man ska skratta eller gråta inför Juholts kappvändande i Libyenfrågan. Det första man kan konstatera är att någon empati med de människor som lider och har lidit under Ghadaffi verkar inte finnas trots alla stora ord om internationell solidaritet och alla resor kors och tvärs över jordklotet i just ovanmämnda syfte.
Det hela bonkar tydligen ner på interna konflikter inom socialdemokraterna enligt denna artikel i fokus.
Om man läser den och sedan funderar själv ett tag så inser man ju att man är ganska frisk som inte är med ett politiskt parti.
Kanske dags att hitta på ytterliggare ett namn till Juholt, Håkan Bråkan!
Jo han var nog aldrig klassens ljus. Mona den gamla raggarbruden som "gick med i Palme" var väl också rätt undermålig och visst vinglade hon som en alika men Ljugholts krumsprång tar nog priset. Han verkar helt inkapabel till konsekvensanalyser (och nu verkar dom leda med ett par procent också) jämmer och elände med andra ord!
SvaraRaderaTJT
De rödgröna ledde med äver 10% innan 2010 och det smällte ner snabbt i solen ju närmare valet vi kom så de borde leda nu i mellanvalsperioden. Den verkligt farliga är Fridolin egentligen plus då SD som nog får 15% i nästa val då blir det rörigt....
SvaraRaderaFridolin är en tomhylsa. Han ser pojkaktigt förförisk ut och fångar väl kärntruppen och en och annan gammal tant. Han är så långt till vänster att han är ofarlig inbillar jag mig. Och blir det Waltersson så kom ihåg att hon gillar fastighetsskatten och andra skattehöjningar. Din fundering om att demokratin ger oss idioter som styresmän är mitt i prick. Båda halvrören är så maktlystna att varningslampan lyser ilsket rött.
SvaraRaderaTJT