En hjälte och en skurk har gått ur tiden

Både Vaclav Havel och Kim Jong Il gick bort igår och det är ju ingen fråga om vem som är hjälten i detta fall. Vaclav Havel var en dissident långt innan ordet uppfanns och blev sedan president i Tjeckoslovakien resp Tjeckien med allt vad det innebar av turbulens under de tidiga åren, efter kommunistregimen. Jag har tidigare hyllat Vaclav här med att översätta en text till dålig Svenska. Den är trots översättningen sprängstoff och applicerbar i den dagsaktuella politiken där vi dagligen får exempel på hur den nyskapade politikeradeln helt har lämnat den moral som många av oss andra har. Man har förmåner och ersättningar som för oss vanliga ter sig helt astronomiska och man skäms inte heller för att ta ut dom. Vi kan se det på riksnivå med Göran Persson och Littorin ner till landsting och kommunnivå som tex Kristina Axen Olin och Annika Billström. Det är inte heller små belopp längre och det var i samband med att Mona Sahlin inte blev statsminister som hennes lön och följdaktligen Juholts åkte upp flera hundra procent, enbart för att i deras värld så var Mona bara en statsminister på avbytarbänken och värd lika mycket som Reinfeldt. Helt i analogi med vad Vaclav skriver:

"För det tredje är det många som längtar efter politisk makt och är så ovilliga att bli av med det på grund av de många förmåner som är en nödvändig del av det politiska livet - även under de mest demokratiska förhållanden"

Så Vaclavs råd till oss efterkommande är att se till att de vi väljer har en bättre moral än oss själva, inte sämre.